bloggett.blogg.se

  

 

 

 

 

 

 

Jennifer would never offer Scarlett, the girl, a drink, it is just fiction, if you think something is wrong I’m responsible for the text

 

 

 

 

The spaceship is in orbit around the earth and Scarlett is in a coma. The crew is now almost complete because Rihanna, Katy, Marina and Scarlett, the girl, is on their way to the ship in a time machine. Jennifer, Lindsay, Lily and Zara are on the ship near the computer and watch the screen. The computer has some alarming result concerning the rain and thunder on earth that is getting worse by the minute.

 

Daniel is in his room when the mobile phone rings.

 

-Daniel get out here they are soon arriving in the time machine, says Eliza on the phone.

 

-The rain is very sour, says the computer and it also contains another not analyzed substance and when it hit the oceans it will react with the water and cause an unknown and dangerous future for all human and animal life and also destroy all vegetation on the planet.

 

The time machine is then materializing in front of them and soon Rihanna, Marina, Katy and the girl are standing on the spaceship.

 

Jennifer is moving closer to them and Lily tries to stop her but it is too late. Jennifer turns towards Scarlett who has just arrived and says:

 

-Do you want a drink?

 

-No, how can you say that, says Lily how can you be so irresponsible?

 

-It was just a joke, says Jennifer with a glass in her hand, can’t you take a joke?

 

-Not a very funny sort of joke, says Lily.

 

-Daniel, says Eliza, say hi to Scarlett.

 

-Hi Scarlett do you want some cake, says Daniel.

 

-He always eat cake, says Jennifer you might think he is nice but he starts rumors, eats apples, is involved in fights, telling me I drink too much, he is hiding in his room, reading Arthur Conan Doyle (The Hound of the Baskerville) he doesn’t watch TV and he doesn’t own a phone, I mean how impolite can you get?

 

Jennifer then empties her glass with whiskey in one take.

 

-And I don’t drink, says Jennifer.

 

-And you are known for always telling the truth, says Daniel to Jennifer a bit annoyed.

 

-Are you always so angry at each other, says Scarlett the girl.

 

-I’m never angry, he is, says Jennifer, meaning Daniel.

 

-I’m not sure I want to help you if you are so angry all the time, says Scarlett, the girl.

 

Rihanna is talking to Katy and Marina.

 

-You have to be ten persons that are connected to the device in the infirmary to help Scarlett, says the computer but first you have to give her harissa.

 

-When do we start, says Rihanna.

 

-As soon as the rain stops, says the computer, the acid rain cause disturbances in the electric filed that is necessary to cure Scarlett.

 

-How long will it rain, says Katy.

 

-At least for several hours maybe more, says the computer.

 

-How is Scarlett, says Marina.

 

-She is in a serous stat but stable, says the computer at least for now.

 

Zara and Lindsay are reading the forecast on the screen.

 

-It will be a thunderstorm in half an hour, says Zara, we have to land on earth.

 

-The rain is coloring the oceans, says Lindsay, something is very wrong.

 

Rihanna then starts the landing sequence and they slowly closing in on earth maybe the only planet in the galaxy with human and animal life.

 

They land on a rock formation in the vast ocean, the waves are breaking on the shores and the rain and thunder is getting worse.

 

-Daniel you said you could cure Scarlett, says Eliza but what about this, we are stranded in the middle of the vast sea.

 

-Yes maybe this is the end, says Daniel.

 

-So typical of you to end up marooned on an island in the sea, says Jennifer.

 

-Have you read Concrete Island by J.G Ballard, says Daniel.

 

-No I have not and I never will, says Jennifer, I will get another drink now.

 

-Concrete Island is about a man who drives off the motorway and lands under the freeway and he finds out that there is a secret world under the motorway, says Daniel, he soon understands that he is not alone and he starts fighting for survival.

 

-Maybe you should try to help us here and now instead of reading all that fiction, says Eliza.

 

 

 

 

 

 

Swedish translation

 

Rymskeppet ligger i omloppsbana runt jorden och Scarlett är i koma. Besättningen är nu nästan fulltalig eftersom Rihanna, Katy, Marina och Scarlett, flickan, är på väg till skeppet i tidsmaskinen. Jennifer, Lindsay, Lily och Zara är på skeppet nära datorn och tittar på skärmen. Datorn har några alarmerande resultat när det gäller regn och åska på jorden som blir värre för varje minut.

Daniel är i sitt rum när mobiltelefonen ringer.

-Daniel ta dig ut hit de andra anländer snart i tidsmaskinen, säger Eliza.

Regnet är väldigt surt, säger datorn och det innehåller också en annan icke analyserad substans och när den hamnar i havet kommer den att reagera med vattnet och orsaka en okänd och farlig framtid för allt människoliv och djurliv på jorden och även för vegetationen.

Tidsmaskinen materialiserar sedan framför dem och snart står Rihanna, Marina, Katy och flickan på rymdskeppet.

Jennifer närmar sig dem och Lily försöker stoppa henne, men det är för sent. Jennifer vänder sig mot Scarlett som just har anlänt och säger:

-Vill du ha en drink?

-Nej, hur kan du säga det, säger Lily hur kan du vara så oansvarig?

-Det var bara ett skämt, säger Jennifer med ett glas i handen, kan du inte ta ett skämt?

-Inget roligt skämt i så fall, säger Lily.

-Daniel, säger Eliza, säg hej till Scarlett.

-Hej Scarlett vill du ha lite kaka, säger Daniel.

-Han äter alltid tårta, säger Jennifer du kanske tycker att han är snäll men han startar rykten, äter äpplen, är involverad i gräl, säger att jag dricker för mycket, han gömmer sig i sitt rum och läser Arthur Conan Doyle (The Hound of the Baskerville ) Han tittar inte på tv och han äger ingen mobiltelefon, jag menar hur otrevlig kan man bli?

Jennifer tömmer sedan sitt glas med whisky i ett drag.

- Och jag dricker inte och har aldrig gjort det, säger Jennifer.

- Och du är känd för att alltid säga sanningen, säger Daniel till Jennifer lite irriterad.

- Är ni alltid så arg på varandra, säger Scarlett, flickan.

-Jag är aldrig arg, det är han som är, säger Jennifer, och menar då Daniel.

-Jag är inte säker på att jag vill hjälpa er om ni är så arga hela tiden, säger Scarlett, flickan.

Rihanna pratar med Katy och Marina.

-Ni måste vara tio personer som är anslutna till enheten i sjukavdelningen för att hjälpa Scarlett, säger datorn men först måste ni ge henne harissa.

-När börjar vi, säger Rihanna.

-Så snart regnet slutar, säger datorn, det sura regnet orsakar störningar i det elektriska fältet som är nödvändigt för att bota Scarlett.

-Hur lång tid kommer det att regna, säger Katy.

-I flera timmar kanske mer, säger datorn.

-Hur är det med Scarlett, säger Marina.

-Hon är i ett allvarlig situation men är stabil, säger datorn åtminstone för nu.

Zara och Lindsay läser prognosen på skärmen.

-Det blir en åskstorm om en halvtimme, säger Zara, vi måste landa på jorden.

- Regnet färgar oceanerna, säger Lindsay, något är väldigt fel.

Rihanna startar sedan landningssekvensen och sakta landar de på jorden, kanske den enda planet i galaxen med människoliv, djurliv och vegetation.

De landar på en bergformation i havet, vågorna bryter mot stranden och regnet och åskan blir allt värre.

-Daniel du sa att du kunde bota Scarlett, säger Eliza men vad sägs om detta, vi strandsatta mitt i havet.

-Ja kanske det här är slutet, säger Daniel.

-Så typiskt av dig att hamna  strandsatta på en ö i havet, säger Jennifer.

-Har du läst Concrete Island av J.G Ballard, säger Daniel.

-Nej det har jag inte och jag kommer aldrig att göra det, säger Jennifer, jag behöver en drink nu.

-Concrete Island handlar om en man som kör av motorvägen och landar under motorvägen mellan vägbanorna och han upptäcker att det finns en hemlig värld under vägen, säger Daniel och han förstår snart att han inte är ensam och börjar kämpa för att överleva.

-Du borde försöka hjälpa oss här och nu istället för att läsa all den där fiktionen, säger Eliza.

 

 

 

 

 

 

 

From the album Super